Min Älskade Lillebror

Usch idag är det 3 år sedan Christoffer dog..tre år sen..det känns som evigheter sedan, men samtidigt som igår. Svårt att förklara.. Tänker på honom då o då..och ibland kan jag komma på mig själv med att inte ha tänkt på hono på en längre tid, får då så sjukt dåligt samvete, som att jag glömt honom.
Senast jag tänkte på honom en massa, var nu då vi va på Öland..inte så konstigt kanske med tanke på att han bodde hos pappa.
Då vi va på Ölands djurpark med barnen så spelades Akon´s-Lonely högt i högtalarna o då började allt rullas runt i huvudet på mig..
Han älskade den låten då den kom ut...minns då han bodde hos oss nåt lov, så satt han vid datorn o lyssnade på musik..så ropade han
"syrran, kom ska du få lyssna på vääärldens bästa låt!!"
Och då va det den låten som spelades. Hade då aldrig hört den. Tyckte också om den sjukt mycket och tycker än.
Vi syskon kom sen överens om att den låten ska vi ha med på begravningen, ingen tvekan.
Då den sen spelades så grät hela kyrkan..
Efter den spelades en låt tillägnad honom upp...då visste jag knappt hur vi alla skulle kunna gå vidare utan honom i vårt liv..allt bara kändes tungt..o helt värdelöst..
Saknaden efter honom är oändlig..finns inga ord. Sitter här nu med klumpen i halsen..
Jag älskar dig så oerhört mycket Christoffer...jag vill inget annat hellre än att du kommer tillbaks till oss! :-(

//Storasyster